Höstmörkret har börjat lägga sig till rätta över nejd och mo och sommarens glada dagar känns allt mer avlägsna. Men må hända kan somliga av er ännu dra sig till minnes årets vikingavecka. Och särskilt klart lyser väl minnet av veckans musikdag, då långhuset gästades av folkmusikproffset Katarina Hallberg.
Som ni alla säkert vet har vi inte mycket till aning om hur de kan ha låtit när våra anfäder vikingarna satt i sina långhus och musicerade om vinterkvällarna, då de varken lät spara sina notblad eller bandupptagningar till senare generationer. Vi får alltså hålla till godo med de visor och ballader som finns (typ litegrann ganska hyfsat på ett ungefär) bevarade från medeltiden och framåt. Och få kan väl mer om dessa än Katarina!
Vi var ett gäng på 15-20 glada amatörer från norr till söder som knökade ihop oss på träbänkarna för att ta del av denna kunskapsbank. Vi bjöds på såväl ballader som dryckesvisor och fick till och med lära oss någonting så ovanligt som en visa om lycklig kärlek. Vi sjöng alla med av hjärtats lust och det lät inte alls pjåkigt, om jag får säga det själv. För att även ni som missade det här ska ha en chans att hänga med när vi tar ton nästa gång bifogar jag längst ner text till samt ljudfiler med ett par av visorna vi lärde oss. Jag vill samtidigt passa på att efterlysa text och melodi till den fantastiska dryckesvisan vi sjöng, men som jag inte lyckades spela in … Som ni förstår var Katarina Hallbergs besök mycket uppskattat och talades varmt om under resten av veckan. Stort tack!
Men själv blev jag nästan ännu mer fascinerad av dagens andra musikgäst, Calle Hernmarck. Calle höll ett mycket intressant och underhållande föredrag om instrument som fanns och instrument som kan ha funnits i våra trakter för tusentals år sedan. Skallror, visslor, flöjter och trummor av ben, horn, skinn och trä visades upp och skickades runt. Calle har inte bara byggt instrumenten själv, utan spelar dem också med den äran. Vi fick alla chans att klämma, känna och försöka ta ton – vilket var långt ifrån lätt. Allt som allt var det hela mycket fascinerande och lärorikt och i alla fall undertecknad själv blev klart inspirerad till att ge sig ut och klubba en älg och börja bygga eget.
Det här med musikdag var alltså ett storslaget initiativ och blev mycket lyckat. Hjärtligt tack, alltså, till oss som deltog, och ett ännu större tack till er som styrde upp det hela. Hell, osv.
//Hervor
Visa två:
Kärleksvisa
Låt oss lustiga vara, vi ska inte spara
Vi ska klinga och vi ska svinga och låta sorgerna fara
Ty du har gjort mitt hjärta glatt, som förr har varit bedrövat
Du ska få sova på min arm inatt, som du är vaner att göra
Visa 3:
Oväntad Bröllopsgäst
Och jungfrun hon gångar i rosenelund, allt ner till sjöastrand
//: Där fick hon se ett förgyllande skepp :// som fullt med grevar bar
Den yngsta minsta greven som upp på skeppet far
//: Han villa med jungfrun trolova sig :// så unger som han var
Ungersven han tager gullringarna fem och sätter dem på jungfruns hand
//: Trolova du mig du lillade vän :// det är ett kärleksband
Ungersven far bort allt om en tid att se sig litet om
//: Låt ingen, ingen benarra dig :// jag kommer väl igen
När sju år voro förgångna kommer ungersven hem igen
//: Då hälsar han på faderen sin :// hur mår allra kärestan min?
Nu har du för länge varit borta, idag står din käresta brid
//: Vem ska du nu få till din vän igen :// det vet den levande gud
Ungersven sadlar sin gångare grå för att rida till bröllopsgård
//: När han kom fram så fick han se :// huru härliga det bröllop står
Ungersven tog jungfrun i sin famn och de dansade golvet om
//: Sakta som de dansade :// så blekna hon på kind
Varför är du så bleker, som förut var så röd,
//: Som förut var som vallmoros :// när hon i sin fägring står?
Ack jo jag må väl bleka och aldrig bliva röd
//: De haver en annan benarrat mig :// och sagt att du var död
Ungersven han gångar i kammaren in, luckar dörren igen efter sig
//: Så drog han upp sitt förgyllande svärd :// och stack uti sitt liv
När som blodet begynner att rinna, som strida strömmar gör
//: Lucka han upp sin kammaredörr :// och ropa Kom min käresta, se!
Gud nåde mig arma flicka, gud nåde mig arma mö
//: Den ena är jag vigder vid :// den andra ligger död!